Den cyniska optimisten

Första stora renoveringen av vårt hus blev arbetet med köket/vardagsrummet. Detta skulle komma att totalt ändra andan på hela övervåningen. Något var tvunget att göras, för vitvarorna fungerade knappt och köksluckor och kakel var fruktansvärt tacky.

Detta rum har det smått imponerande måttet 4*12 meter och det gjorde att det fanns en knepig känsla av att befinna sig på en ubåt. Välkommen till Hedeviken U-412 liksom...  Där fanns ingen klar avgränsning mellan kök och vardagsrum, och det ville vi ha. Dock är det en klok idé med detta kombinerade rum, för var hamnar man på alla trevliga fester? Jo, i köket.

Väggpapperet under tapeten luktade askfat. Än mer snuskigt/imponerande var att det var vita kvadrater där det hade suttit tavlor... Nya tapeten i köket/vardagsrummet är en underbart romantisk lanttapet med små söta rosa blommor på vit botten. Det låter inte klokt kanske, men tro mig - det är det! Bara i och med denna tapet så är det plötsligt inte alls så gräsligt med listerna och allt i lackad furu, det är tvärtom riktigt smakfullt. Tapeten passar också perfekt till våra stora, vita skinnsoffor (mer om deras öde senare...) och de lite antikinspirerade köks- och vardagsrumsmöblerna i serien Leksvik från IKEA. Köksluckorna var av ljusblå/turkos/ grå/mintgrön laminat, och kaklet sedan.. Kaklet var i klara pasteller i rosa, lila, gul, aprikos och ljusblå. Dessutom med måsar här och var. Och vassruggar.

Det nästan dummaste av allt var att det låg parkettgolv i hela rummet. Den som tänker sig att ha trägolv i köket bör ta sig en extra funderare. Det blir alltid  vatten på ett köksgolv, det går inte att komma ifrån (hur pedantisk man än är). Det spills lätt när man diskar, torkar disk, lagar mat och speciellt när man har små. Och vad gör man om frysen eller kylen pajar, eller om diskmaskinen börjar läcka? Då står man med ett gistet golv som reser sig på grund av vattnet som går ner mellan springorna i det. Otroligt korkat helt enkelt. Vi hade dessutom ett hål (!) i golvet under parketten så förr eller senare hade någon av oss trillat igenom, om det inte vore för att vi lärt oss var det var någonstans.

Några av inbyggnadsskåpen var gjorda av spånskivor som målats hjälpligt i vitt. Något skafferi fanns över huvud taget inte. Det var också dåligt med arbetsytor. Vitvarorna var lika gamla som huset, d v s från 1986. Micron varken lyste eller plingade ("give me the machine that goes 'bing'") och värmde för den delen inte ens så värst effektivt. Ugnen hade ingen fungerande belysning och värmde olika uppe och nere - det tog 40 minuter att grädda vanliga kanelbullar. Sagt och gjort - vi rev ur hela skiten!

Först var det dags för golvet att få sin uppsträckning. Kalle från Kalles golv och kakel här i Hedeviken började med att gå ner genom parketten och laga det hål och den otroligt timelliskt hemmalagade, mystiska skada som fanns på golvet. Sedan lade han ett flytande trägolv (låter snyggare än spånskiva) som skruvades fast direkt i parketten. Sedan var det dags att lägga in det nya golvet, en vinylmatta från Tarkett som ser ut som vore den av sten. Tro mig, jag är den första att, gärna ivrigt dessutom, häckla plastgolv-som-ska-se-ut-som-inte-plastgolv, men denna är fantastisk! Den är till och med strukturerad i ytan, så den är otroligt livfull. Dessutom känns den varm att gå på och så är den tyst till skillnad från det knarrande trägolvet. Jag LOVAR att den inte är plastig!

Sen en dag så kom Köket. Vi föll till slut för träluckan Odal från Ballingslöv, levererat av proffsiga Gärdin & Persson i Östersund. Tack till Andreas G för all hjälp! Den luckan har den rustika, franskt lantliga känslan vi ville ha. Eftersom köket och vardagsrummet är ett enda rum ville vi att stilen skulle genomsyra hela rummet och med detta kök blev det perfekt. Vi satte in en modell av utskänkningsdisk som avdelare mellan köket och vardagsrummet, och så gjorde vi en extra förvaringssektion med väggvitrin och djupa lådor vid matplatsen.

För att ytterligare accentuera och spetsa till stilen föll bänkskivsvalet på Castello i kantfasad, solid svart granit från Kaptensgården. Vitvarorna är de funktionella, praktiska, energisnåla och helt enkelt skitsnygga Gaggenau. Vi satte in följande vitvaror: micro, vanlig ugn, en ångugn, kylskåp, en undermonterad vinkyl, tre dominohällar; två induktionshällar och en grill med lavasten mellan dessa; en diskmaskin (som diskar en normalskitig, normalstor hushållsdisk på 37 minuter och är så tyst som 47 dB) samt en inbyggd kaffemaskin med vattentank och kvarn. Man kan brygga all sorts kaffe med den och den är helt fantastisk! Vad gäller kylskåpet så bestämde vi oss för att en 60/40 kyl/frys i samma skåp fick räcka eftresom vi har frysbox i källaren, och gavs på detta sätt möjligheten att skapa min våta dröm: ett gammaldags hörnskafferi.

Till sist kom Kalle tillbaka och satte upp svarta sjöstenen Nero Marquina från Konradssons kakel på de två väggarna vid själva matlagningssdelen av köket. Det är plattor om 10*10 cm, och de är vackert marmorerade i vitt. Sjöstenen måste oljas då och då, vilket inte är det minsta jobbigt, och då blir den betydligt blankare och svartare i färgen. När den inte oljats på ett tag är den matt blygrå (ungefär som de där jättesalta döskallarna från Karamellkungen...) i färgen. Dock är den fortfarande lika vacker även då!  Eftersom det är fråga om natursten är ingen platta likadan som någon annan. Denna sjöstensvägg kompletterar på det perfekta sättet den blanka svarta bänkskivan samtidigt som den på grund av marmoreringen elegant slussar över till det vita i köksluckorna. Kalle kaklade även in hela fläktkåpan, istället för att vi, som det var tänkt från början, skulle måla den med färg-som-ser-ut-som-puts. Det här blev i vårt tycke mycket lättare att hålla rent, för tänk på allt fett och sånt som brukar finnas ovanför spisen. Och så blev det ju även så mycket snyggare!

Den slutliga finishen gällande stilen på köket är en sockel som löper invid taket, med infällda spotlights. När man arbetar i köket är de ett perfekt komplement till arbetsbelysningen i armaturerna, och kvällstid ger de ett oslagbart stämningsljus. Och så passar de perfekt till romantiska middagar med levande ljus!