Bara för det så LYCKAS jag verkligen fånga en livs levande fågel på bild...

Hade inte mer än tagit klart bilderna till min alternativa fågeluppgift och var på väg hem tillsammans med E, så vips står det en stor och gräsligt ful nedra trana ute på täkten... Upp med mobilen, och klick - så var den gråsjaviga tingesten förevigad på bild. Titta lite till framförvänster om den höga tallen i mitten av bilden så borde den synas.









/Elli

Fotoutmaning: Vårtecken

Alacs hade fått en kommentar från Ellas inspiration som denna vecka publicerat sin alternativa fotoutmaning, då Fototriss på grund av nytillskott i familjen har semester ett tag.

Här är mina bidrag till Vårtecken:


1. Ett stort, isande kallt glas hallonsaft (bättre saft har ingen haft) på altanen, där jag sitter och läser i gungstolen, endast iförd bikini





2. E fick nya skor när vi var till Sveg igår. Kommer ni ihåg när man var barn och fick nya skor (att barnfötter växer så otroligt under vintern!), och det var asfalt, och det knastrade när man gick i sina snygga nyförvärv... Ååååh! *mys*












/Våren är här!


"Mamma, vi gör sönder gräset!"

Lilla E sade så nyss, nämligen! =)

P och E arbetar i trädgården, och det måste givetvis dokumenteras. Vi köpte ny tvättvinda på Clabban igår (eftersom höstvindarna så effektivt tog hand om den förra) - ett hopfällbart! Dessutom är linorna redan uppspända, fatta vilken lyx. Idag ska den sättas upp.

Notera att E har små hårdhandskar. Alltså såna där små trädgårdshandskar man kan köpa för en tjuga på Järnia, de kallas hårdhandskar hemma hos oss.  

image91

image92

image93

'N hann tia på åre jett mann fôrr å schå på sprut'n

Nu har våren tagit ännu ett kliv. Spruten är igång!


Spruten???


Jo, det är en artificiell gejser, till följd av en felkonstruktion i kraftverket, strax väster om Hede. Långå kraftverk är ett vattenkraftverk som tar hjälp av Ljusnan och Lossens vatten som kommer uppifrån fjällen. På våren när det blir så mycket vatten blir trycket för stort, luften följer med vattenströmmarna ned i de lodräta schakten ned till kraftverkets tunnlar och trycks så upp igen och drar med sig enoooooorma vattenkaskader med ett ordentligt sprut som följd. Detta sker under högsäsongsdygnen med ca 5-10 minuters intervall. Då är strålen omkring 40 meter hög. Nedan är en fotosekvens över hur det ser ut:

Man står där på behörigt avstånd och tittar (trillar man i, ja då gör man inget mer, för det är givetvis vansinnigt strömt och ca 4 grader i vattnet och man skulle sugas fast mot gallret som går runt trumman som leder ner t schaktet). Det forsar som det alltid gör vid en älv, och det dånar på ganska bra...
image77

...men så blir det plötsligt alldeles, alldeles tyst. Och sen brakar det till utav bara faan, och...

image81

...med ett enormt tryck skjuts vattenmassorna upp!

image82

image83

image84

image85

image86

image87

image88

image89

image90


Man blir förstås plaskblöt som en dränkt kyrkråtta om man står för nära! Traktens ungdomar ser det som lite av en sport, kraftmätning, prestigegrej (ren och skär idioti) att stå på den lilla bron vill vänster i bild, bara 10 meter från blåshålet.



What a blowjob.

/E.


Tjo vad det var livat i holken i lördags...

Som jag har skrivit tidigare så börjar våren komma mer och mer på sin väg mot sommaren. I förrgår pratade jag med en tant jag stötte på när jag var ute och red och som visade sig vara hustrun till P's farmors bror. En väninna till henne hade sett spår efter två björnar (i sällskap av varandra) när hon var på morgonpromenad med hundarna, bara ett stenkast från där jag brukar rida. Så nu är det slut på skogsridning för ett tag, tills björnarna har ätit upp sig lite... Annars är det väl för fasiken vandrande smörgåsbord för dem, när vi rider förbi =). Nä men seriöst - med tanke på den ökande björnstammen och de senaste björnincidentena häromkring så tänker jag inte ta några som helst risker. Jag VET ju att björnarna skyr kontakt med människor så långt det är möjligt men tänk om man kommer mellan en hona och hennes unge/-ar, eller för nära ett byte... Då kan det faktiskt gå illa.

Björninventeringen är ju klar nu, och det står klart att vi i Jämtlands län här hemviste för 1/3 av Sveriges totala björnstam eller i rena siffror mellan 700 och 1000 individer, och då troligen snarare det högre talet. Det är kanske lite väl mycket... Då är det inte konstigt att björnarna kommer nära inpå bebyggelsen - de får helt enkelt inte plats! Maten räcker inte och arealen räcker inte. Läste om en liten tjej i Västerås som tyckte att man ska vara human och söva ner björnar som kommer inpå tätbebyggda områden och flytta dem dit de hör hemma. En tanke som är lika rar och gullig som naiv och blåögd. Björnarna hör hemma i skogarna och har hemområden (inte revir!) som de är starka i. Säterbergsbjörnen här i Hede tyckte att hade hittat sitt hemområde och var bestämd att stanna kvar där.

För mig sitter det ett viktigt likhetstecken mellan jakt och viltvård. Jag jagar i första hand inte för att få mat på bordet utan för att ta hand om och förvalta skogens vilt på bästa sätt och ge alla djur de bästa förutsättningar för sitt liv. Med ett bättre reglerat antal björnar, till följd av en högre avskjutning, kan vi erbjuda bättre levnadsförhållanden för de djur som finns då de skulle få mer mat och gott om plats där de egentligen ska befinna sig - i skogarna. Då skulle vi inte ha sådana incidenter som under de senaste åren. Så, det var lite om rovsjursdebatten...

Med våren kommer också fågellivet tillbaka, och vi bor ju bara 50 meter från Vikarsjöns strand. Vikarsjön, som ju är en sjö fast den är del av älven Ljusnan, är hemvist för en ansenlig samling fåglar. Det är, på ren svenska, en riktig kakafoni och ett sjuhelvetes liv! Men visst låter det egentligen ganska härligt. Vi har till exempel fiskmås, skrattmås, knipa, gräsand, kanadagås (som en numera bortgången tysk släkting skulle sagt, kanadiska gås'n *saknar käre lille Albert*), beckasiner, tofsvipa, svanar... Och så min favorit - storlom. Jag hörde den för första gången denna vår i morse och jag fullkomligt älskar den! Den har ett så mystiskt, spöklikt och trolskt ljud, och att höra den innan resten av världen riktigt vaknat, innan det blivit riktigt ljust, det är så vackert att det nästan gör ont. Lyssna på hur den låter.


Kvirrevitt kvirrevitt titify,
Elli

Vårtecken

Nu har våren verkligen kommit en bra bit på väg. Här är två säkra tecken:


1. Det har ploppat upp krokusar och några scillor vid brunnen i trädgården.

image39



2. Man kan rida i t-shirt om kvällarna utan att så mycket som huttra!

image40


Så underbart!

Kramar, E

Fyra älgar och en björn

Kom just hem från ett besök vid vårt smultronställe vad gäller den visuella kontakten med vårt kära landskapsdjur. Vi satt i närmare en halvtimme och spanade på en ganska stor björn, i cirka 150-kilosklassen uppskattningsvis, som klättrade upp och ner för en snöhög under vilken det gömmer sig en massa Godsaker som lagts ut efter slakten. Chokladbrun var den, och alldeles silvrigt ljusbrun på huvudet och så de små söta öronen... Han (?) stod på snövallen och tittade sig omkring och fnös lite så vi tror att det kanske var fler i närheten. Tyvärr vaknade E i baksätet så vi valde att åka för att inte störa herr Bjösse mer än nödvändigt. Jag som sôrlänning har inte sett så många björnar och ska sanningen fram så är jag ganska rädd för dem. Men när man ser dem i det fria och de inte vet om att man är där ser man vilka mäktiga och enormt vackra djur det är! Man blir jävligt ödmjuk inför naturen ska jag säga.

Det bara kryllar av älgar i skogarna nu också, på vägen till vår skådeplats kom vi riktigt nära inpå en älgko i sällskap med en fjoling och på väg hem såg vi först en liten älg av okänd kaliber som verkade vara halt så vi vände bara för att konstatera att det nog inte var annat än kanske skraphälta från skaren. Bara minuterna senare höll vi på att ramma en ensam, virrig liten fjolårs som rände rakt över vägen utan så mycket som ett uns av trafikvett. De är så stressade nu, de börjar lämna sina mammor och är ju minst sagt förvirrade. Fast det vet man ju själv hur man var - tänk första gången man var och handlade mat när man flyttat hemifrån...

Vilda kramar, Elli

RSS 2.0