Den cyniska optimisten

Ringde till tandläkare Allan i morse och beklagade mig. Vid det laget hade jag så ont att jag trodde att hela tanden skulle typ sprängas och det gjorde även ont i huvudet. Käkarna var än mer låsta än förut. Kände mig som en gammal senil pensios när jag satt och liksom fick sikta och lirka för att få in flingorna i munnen... Fick en tid klockan tre! Kom dit, skiträdd för att de skulle vilja dra ut den. Är liksom många andra lite rädd för tandläkare. Tandsköterskan lugnade mig med att de troligen inte skulle dra ut den i det här skedet, bara titta lite på den. De fick bedöva i två omgångar för att ens kunna komma åt för att titta... Men när de såg att den växte med tuggytan rakt ut i kinden och hur trångt det var för de andra tänderna, som dessutom börjat flytta sig framåt för att ge lite plats, så bestämde de sig för annat. Jag fick ett litet paniskt anfall och började grina (vuxet) men så borstade jag upp mig - fan, har jag fött barn med bara lite lustgas som assistans så ska jag väl klara av det här tänkte jag. Tanden var ute innan jag ens visste ordet av. All heder åt tandläkare Allan Faraj (016-51 56 00) som klarade av det så snabbt och smärtfritt.




Tack tack tack tack tack!
/Elli