Den cyniska optimisten

Nu är det skärpning. Jag ska ta tag i bloggandet igen, jag saknar det. Nu saknar jag det.

Ironiskt nog var senaste inlägget ett där Mojsan var borta. Hon kom hem igen, men nu är hon borta igen, sedan en månad. Den här gången är det nog på riktigt. Katten har tagit slut.

Tomrummet är stort, för stort. Så för en vecka sedan flyttade Dino Eskil in. Dino är ett hundnamn, man måste i mitt tycke ha ett "S" i kattnamn (lättare att locka på dem då), och så en liten flört med staden i mitt hjärta... Fina lilla Esk-sk-skil, du har ett stort hål att fylla men du gör det bra.

Idag är det massage hos Jeanette. Ska bli skönt. Och shit pommes, nästa lördag är det tjejmilen. Börjar bli nervös!


/E.