Prylfjant.
Alla som känner mig vet att jag är lite av en tekniknörd, på hobbynivå. Dessutom är jag gift med en mycket tekniskt orienterad fixare som lärt mig ännu mer om att ordna till finurliga små lösningar på vardagliga problem. Att vara vardagstekniker hindrar dock inte att jag fortfarande är totalt dum i huvudet när det gäller att läsa instruktionsböcker och dylika skrifter. De ska ju alltid krångla till det så förbannat! Jag läser aldrig instruktionsböcker. Jag trycker på vad som förefaller vara en på-knapp och ser vad som händer. Då lär man sig ju!
Samma med GPS i bilen - säkert jättebra ibland, men jag är av den bestämda uppfattningen om att om man tittar i en kartbok innan man ger sig av och på så vis skapar sig en inre bild av vilken riktning man ska, så klarar man sig på lokalsinne, känsla för upp/ner/vänster/höger samt VÄGSKYLTAR. Knappar man bara in adressen och låter sig guidas av en monoton och irriterande röst (vem går på audition för såna röster, för övrigt???) och GPS:en plötsligt lägger av, då är man ju rökt! Jag har ingen GPS i bilen. Jag har en vanlig hederlig KAK-bilatlas. Jag är aldrig rökt i trafiken.
Med dessa två sanningar väl statuerade kan jag nu stolt presentera en ny medlem i familjen. En Garmin Forerunner 110 Lady. Min första GPS-klocka. Lagom med funktioner: jag behöver inte ha en som mäter simdistans (jag är sjukt rädd för djupt vatten och samla längder i en bebisplaskpool är väl ungefär som att handplocka gräs för att mata sin elefant) och jag behöver ingen cykeldator (jag cyklar bara kortare distanser, typ till Ninni när det vankas vin. Skulle aldrig vilja cykla flera mil, tycker inte det är värt omaket att inte kunna bajsa som folk på en vecka). Den här har några få men praktiska funktioner. Är trött på alla träningsappar som verkar bra men som alltid laggar eller saknar en viktig uppdatering eller helt enkelt är för avancerad. Har haft pulsklocka förut men jag kände att jag ville ta det hela till en ny nivå. Och i ärlighetens namn behöver jag en liten pepp för att orka ut i spåret, formen är bedrövlig efter den långa konvalescensen. En liten snajdig, snygg teknisk pryl är precis vad jag behöver... =) Ska ner till "posten" och hämta ut den bumselibejan. Tjo!
E.
Samma med GPS i bilen - säkert jättebra ibland, men jag är av den bestämda uppfattningen om att om man tittar i en kartbok innan man ger sig av och på så vis skapar sig en inre bild av vilken riktning man ska, så klarar man sig på lokalsinne, känsla för upp/ner/vänster/höger samt VÄGSKYLTAR. Knappar man bara in adressen och låter sig guidas av en monoton och irriterande röst (vem går på audition för såna röster, för övrigt???) och GPS:en plötsligt lägger av, då är man ju rökt! Jag har ingen GPS i bilen. Jag har en vanlig hederlig KAK-bilatlas. Jag är aldrig rökt i trafiken.
Med dessa två sanningar väl statuerade kan jag nu stolt presentera en ny medlem i familjen. En Garmin Forerunner 110 Lady. Min första GPS-klocka. Lagom med funktioner: jag behöver inte ha en som mäter simdistans (jag är sjukt rädd för djupt vatten och samla längder i en bebisplaskpool är väl ungefär som att handplocka gräs för att mata sin elefant) och jag behöver ingen cykeldator (jag cyklar bara kortare distanser, typ till Ninni när det vankas vin. Skulle aldrig vilja cykla flera mil, tycker inte det är värt omaket att inte kunna bajsa som folk på en vecka). Den här har några få men praktiska funktioner. Är trött på alla träningsappar som verkar bra men som alltid laggar eller saknar en viktig uppdatering eller helt enkelt är för avancerad. Har haft pulsklocka förut men jag kände att jag ville ta det hela till en ny nivå. Och i ärlighetens namn behöver jag en liten pepp för att orka ut i spåret, formen är bedrövlig efter den långa konvalescensen. En liten snajdig, snygg teknisk pryl är precis vad jag behöver... =) Ska ner till "posten" och hämta ut den bumselibejan. Tjo!
E.
Kommentarer
Postat av: Ninni
Härligt att du är tillbaka! Älskar att läsa dina underbaa inlägg! Go Girl! Puss
Trackback
