Den cyniska optimisten

Familjen har numera två katter - en bengal och en ryss. Mojsan kom hem! Efter fem veckor eller något sådant kom hon, skitig och tufsig - och ASFET. Seriöst, har aldrig sett henne så tjock. Huvudet är jättebrett, ser ut som en hamster med kindfickorna fulla med mat. Nu blir det banta.

Första åtgärden var att presentera henne för lillebror Eskil. Sådääär populärt. Katterna spottar och fräser till varandra men än så länge har det inte gått till några tassgripligheter. De verkar däremot vara relativt jämbördiga och turas om att jaga den andra. Tror att det kommer att lösa sig, om inte annat så för att de kommer lära sig att ignorera varandras existens. Mojsan är ju ute på dagarna, Eskil inne (och så kommer det förbli, för man bli fullständigt GALEN på mjaomjaomjao vis ytterdörren/sovrumsdörren/fönstret klockan fyra om morgonen när fanskapet ska ut). På nätterna är Eskil i sängen medan Mojsan, av ovanstående anledning, sover i lägenheten i källaren. Så det är relativt fredligt ändå. Även sedan ryssen kommit.

Mindre fredligt var det vid ankomståtgärd nummer två - saneringen. Katten var så genomskitig att det inte fanns något alternativ. Annars badar jag henne otroligt sällan eftersom hon inte behöver det, ryssar har bra hårlag och är otroligt lättskötta. Hon ylade och skrek och gick på så jag nästan var rädd att bli anmäld till djurskyddet, grannarna måste ju ha trott att jag höll på att ta ihjäl henne (miss-hantering, ha ha ha). Minst.

Nu är det skärpning. Jag ska ta tag i bloggandet igen, jag saknar det. Nu saknar jag det.

Ironiskt nog var senaste inlägget ett där Mojsan var borta. Hon kom hem igen, men nu är hon borta igen, sedan en månad. Den här gången är det nog på riktigt. Katten har tagit slut.

Tomrummet är stort, för stort. Så för en vecka sedan flyttade Dino Eskil in. Dino är ett hundnamn, man måste i mitt tycke ha ett "S" i kattnamn (lättare att locka på dem då), och så en liten flört med staden i mitt hjärta... Fina lilla Esk-sk-skil, du har ett stort hål att fylla men du gör det bra.

Idag är det massage hos Jeanette. Ska bli skönt. Och shit pommes, nästa lördag är det tjejmilen. Börjar bli nervös!


/E.

Jag är ledsen, bedrövad, orolig, nervös, förskräckt och skräckslagen.

Nu är det ju inte första gången katten är borta länge. Inte alls. Det är fjärde eller kanske femte som jag minns ordentligt, som hon är iväg fler än ett par dagar. Hon brukar kunna vandra iväg och vara ute ett par dygn och sedan komma tillbaka som om ingenting hänt, proklamera att MJAOOOU - finns det nån mat här eller? - och sen äta tills hon kiknar för att sedan helt nonchalant lägga sig på sin kudde i soffan och tvätta sig. Det är liksom precis hennes stil.

Men nu har jag inte sett henne sedan i lördags kväll när hon gick ut. 8 dygn.

Hon kan ju i och för sig ha varit här efter dess men utan att vi vet om det eftersom vi var borta från söndag till onsdag. Matskålen på trappen var tom, fast det kan visserligen vara andra som ätit upp den; grannkatter eller skator eller bärplockare... hmm.

8 dagar, Mojsan! Nu tycker Mamma att det är dags att komma hem!


Kss kss kss kss kss kss kss kss kss kss kss...? Pusen...?

<3

Är på hotell. På hoteeeeeell! Det du, Fia =)

Här är jag:



Scandic är alltid bra. Fint och fräscht, man känner igen sig och det är bra sercvice. Ikväll var det fenomenastisk service till och med! Restaurangen hade extraöppet p g a tre busslaster med tyskar och hade bara en rätt på menyn för enkelhetens skull. Stekt kyckling i salsa med hemmagjorda pommes frites. Jag förklarade läget med min nyopererade mage och att jag bara kan äta mjuk mat som man kan mosa på tallriken. Kocken skrattade, gick ut, det tog tjugo minuter och sedan kom servitrisen med en tallrik pocherad lax, hemslängd hollandaise och kokt potatis. DET är service! Behöver jag säga att min generösa dricks gick rätt ner i kockens ficka?

Määäääätt...

Imorgon börjar jag skolan igen! Det är därför jag är här. Ska bli så kul att plugga och anstränga hjärnan lite igen (jag är fullt medveten om att jag kommer få äta upp det där omkring den 28 november när det är tre tentor i veckan och massa inlämningsuppgifter. M'allafall.) och få lära sig något nytt! Har min lilla skolväska här. Den innehåller:

    


* Pärm, Virrvarr (älska Bernadottes knasprepsykadeliska mönster)
* Filtspetspennor Stabilo (0.4 resp 1 mm) - kanon att färgkoda anteckningarna...
* ...och stryka under i texter med samma färg på understrykningspennorna.  
* Anteckningsblock Whitelines - grått papper med vita linjer. Mkt vilsamt för ögonen!

Nä, nu är det sängen och försöka sova så jag är pigg imorgon! Natti alla!



/Nursie

 www.milko.se

Nu så här till hösten startar planerna ordentligt!

A. Piffa de befintliga tatueringarna

Först och främst ska jag slutföra barnens hyllningsgaddar som jag har på insidan av underarmarna. Danjel ska få piffa upp E's lite grand för Magnus i Eskilstuna gjorde den lite för liten så texten börjar bli grynig. Det ska läggas i lite vitt här och var så kommer det bli bättre, samt att det svarta ska skärpas till lite så att den blir lika svart som A's. Till sist ska det dit symboliska bilder vid båda namnen. Har länge funderat på vad man skulle ha för bild. Jag har ju alltid kallat E för Hjärtaskatt och var väl lite lur på om man skulle kunnat göra något av det - typ en skattkista med hjärtan i, eller en skattkista i form av ett hjärta med locket lite på glänt eller... men nja. Så tänkte jag till lite igen (jag gör det ibland) och kom på att en fyrklöver är kanske en bra bas! Googlade lite och hittade den här snyggingen  och blev superförälskad! Nu är detta ju bara tre blad, men jag skulle i så fall be att få den omritad till en fyra. Fyrklövern är ju den ultimata lyckosymbolen och jag har ju haft tur som fått mina fina tjejer, och de i sin tur har haft en enorm tur att faktiskt ha överlevt. Därför är det ju fenomenalt symboliskt med just denna lilla bild. Att bladen dessutom är hjärtan är ju ytterligare grädde på moset! Ska kolla vad Danjel kan göra av det här.

En annan plan rör draken jag har på vänster överarm. Tycker att den känns lite halvfärdig. När Doc Holiday i Örebro gjorde den var jag supernöjd, men med åren har jag börjat sakna något med den. Skulle vilja göra något mer runt om och på något sätt avsluta den. Kanske med någon slingrig klätterväxt som löper upp en bit på axeln eller så.


B. Man vill ju ha fler också...

På den andra överarmen har jag en önskan att göra en riktigt färgklick - jag fantiserar om liljor och andra blommor och tillsammans med det en slingrig stängel med mycket ornamentartade detaljer och kanske några små stjärnor. Den ska vara feminin i mjuka pastellfärger och ska även sammanfogas med den lilla tribal jag har på höger skuldra. Så har jag en idé om att tillföra dermal anchors i en del av blommorna, t ex som pistill eller så. Här är några fina dermals;
      









 

; som jag tror skulle kunna vara pricken över i i min blomsterprakt. Jag har tittat ut en artist som jag är övertygad om skulle kunna göra den här tatueringen precis som jag vill ha den, och det är Electric Linda i Norge, närmare bestämt i Moss. Är ju En Liten Bit att åka, men kolla in hennes portfolio... wow. Såg några bilder av hennes arbete i en tatueringstidningen häromsistens och hon är helt enorm! Så det blir nog en tur till Norge. Om man åker till Røros och så tar man flyget till Oslo så är man ju nära och just den sträckan som är kvar sedan, den är jag förtrogen med sedan förut så det är nog inget större problem att ta sig fram.

Och nej, det gör inte särskilt ont. Tycker jag.






/E