Den cyniska optimisten

Igår installerade min käre make om datorn så nu fungerar den igen. Min frånvaro i bloggosfären har berott på att jag inte kunnat logga in mig på någon lösenkrävande sida - inte Familjeliv, inte Tradera, inte Här... Det enda som funkat, lustigt nog, är kära gamla Fejsan och så Nordiska plotthundsklubben. Mkt märkligt.

MEN nu  - I'm loud and I'm back.

Snart kommer jag säkert på något konstruktivt att skriva. Tills dess - ha det bra och tack för att Du kikar hit ibland!

Min vän och släkting Alacs annonserade häromdagen att hon nuförtiden hänger sig åt idén Fototriss. I korthet går det ut på att det varje vecka (med bytesdag söndagar) presenteras ett Veckans tema. På detta tema ska man så lägga upp tre bilder på sin blogg. Detta är ju helt enkelt skitkul och SJÄLVKLART vill jag vara med!

Denna vecka är temat Doft/Lukt.

Här är mina bidrag:

1.


Min vän Laura är massor av saker, bland annat frisör, makeupartist, healare och akupunktör och hon blandar till aromaterapeutiska oljor avpassade för just dig. Dessa kan man därför använda för olika ändamål. Alla dessa doftar otroligt gott, men den till vänster är min solklara favorit; Agua de menta. Doftar mint och den är bland annat förebyggande och lindrande för åderbråck. Kanske något att skaffa inför de sista 19 veckorna av grossessen...

2.



Luktar inte så gott kanske. Snarast något som liknar... festivalsnopp. Men just nu är ostkrokar något av en favorit till Fredagsmyset. Till och med popcornen har fått stryka på foten. När är det fredag?

3.



E's små Kompisar ligger och dräller lite här och var i huset. Så här (kolla in de ursnuttade öronen samt den vältuggade nosen) ser de ut när de är på toppen av sin popularitet. Hittar man dem inte kan man alltid ta upp ett doftspår och komma rakt på bytet. Vad de luktar? Tja... ostkrokar faktiskt.








Nu är det DIN tur! Hur ser din fototriss ut?

/Elli

Haha, det är bra underligt egentligen.

Mitt under VÄRSTA idétorkan i min och hela bloggandets samlade historia så stiger Herr Gud själv ned och ordnar den saken åt en. Tack för det.

I förrgår skulle jag, E, mamma och pappa åka hem till oss i Viken från E-tuna där vi firat jul. Jag och E åkte i vår bil, mamma och pappa i sin. Båda bilarna i det närmaste fullpackade. Vid Säter började det mörkna och jag tyckte att mina strålkastare lyste så himla dåligt. Var tvungen att ringa upp föräldrarna som var ett par hundra meter före och förvissa mig om att lyktorna lyste som de skulle, vilket de gjorde. Jaja, tänkte jag. Det är snöfritt, mörkt och dessutom fullt av äckligt saltmoddslask på lyktorna. Klart att det kanske blir lite sämre sikt. Ut och torka av. Blev inte nämnvärt mycket bättre. Strax norr om Falun svängde pappa in på en liten sidoväg. Det visade sig att hans oljelampa börjat lysa, på grund av att det inte var så mycket olja kvar. Det var det inte i flaskan han hade i bakluckan heller så jag lämnade E med mamma och pappa i den strandade Allroaden, tog Rolf Golf ner till Falun igen och handlade 2 liter helsyntetisk på den kanske slöaste mack jag stött på i hela mitt liv, åkte upp till de andra igen och pappa fyllde på. När vi kom till Grycksbo ringde mamma, som hoppat över till min bil för att jag skulle få lite mer samtalssällskap än E som mest lyssnade på Madicken, till pappa för att kolla att hans oljelampa slocknat (det hade den). Ungefär då tändes följande lampor på min instrumentpanel:

batterilampan,
motorstörningslampan,
ABS-lampan
samt en liten text: Alterior workshop!

Jag sade till mammsen att "Nu är det fel på MIN bil istället!". Sen slocknade ALLT och bilen tvärdog. Bara rakt av, knall fall, skitdöd. Härvidlag fällde E (med blandad panik och uppgivenhet i rösten) en av sina underbara repliker: "Men mamma, vi kommer ALDRIG komma hem!"

Där stod vi då, på vägen. Jag dirigerade pappa att åka fram, göra en U-sväng, komma tillbaka ochs tälla sig nosmotnos med Rolf Golf så att vi kunde kicka igång den med hans. Det gjorde han, bara så att vi snabbt kunde konstatera att hans motorblock är totalt inbyggt i plastskal, inte ens batteriet kan man komma åt själv! Vem har konstruerat så dumt? Iallafall. Sën kom det en liten man som jag kommer vara tacksam för resten av mitt liv (eller iallafall väldigt länge). Den ytterst hjälpsamme lilla masen kom åkande i en äldre, härligt pittoresk Landrover och drog hem Rolf till sin gård bara någon kilometer därifrån. Där bjöd han på underbart gott kokkaffe (och jag DRICKER inte ens kaffe - fatta hur gott det måste ha varit!) och lite stugvärme. Vid 19-tiden packade vi över det som kunde avvaras från mammas och pappas bil till golfen och så åkte vi alla fyra i deras bil hem till Härjedalen. Var hemma vid halv tolv. Elva timmars resa, ska ta maxmaxMAX sju.
Hade naturligtvis, mitt i villervallan, ringt till P och berättat vad som hänt. Han hade raskt ringt till HP och hyrt en trailer, plockat sin far och styrt kosan mot Dalarna. Underbare man... Han är så jävla bäst i hela världen! Vi mötte dem mitt på finnmarken och den stackaren kröp ner i sängen 03.30 på morgonen.

Jag kan inte ett om bilar egentligen, men här är min Topp 3 gissningar på vad det kan vara för fel:

3. Hela motorn har skurit, trasat ihop, kortslutits och exploderat. Fast det tror jag inte.
2. Fläktremmen (eller heter det generatorrem?) är av. Hoppas att det är så enkelt. Fast det tror jag inte.
1. Generatorn är paj.




Hörs!

Hej och hå.

Julen kom och gick, och fort gick det också. Firade julafton med mamma, pappa, lillebror, E och P samt Alla Andra hemma hos mormor och morfar. Det är ju jämnt år och det betyder mormorjul på Årby. Underbart! Enda felet på det idylliska fotot var kanske att det saknades snö, men mitt under frukosten kom det faktiskt några korn - så det var vitt på marken hela dagen! Tji-huuu!

Vi åt frukost med H, B och A (jag har er i mina tankar dagligen, älskade vänner) och sedan bar det av upp i badrummet för piffning. Fick till en kanonmake (foundation Medium beige, Mineral veil + All over face color Warmth från i.D, skuggor Velvet och Kakaw samt gloss Star lips Marbella från MUpS och så slutligen mascara och kajal av fattigmansfabrikat) och kände mig mycket piggare än jag känt mig på länge. Skönt! Så åkte vi till mormor och morfar. Åt lunch där, sedan Kalle Anka och efter det hjälpte jag mormor i köket. Sedan kom de andra - och så var det mat igen. Lutfisk - MMMMMMMMMMMMMMMMMMMMM! Som vanligt sov jag, P och E över på Årby, som också vanligt i Dubbelrummet. Man sover underbart gott i den sängen - den är stoppad med tagel och är underbart sviktig fast den är ändå fast. Hmm... Min gammelmormors mors brudkista står i det rummet också, känns lite historiskt på något vis.

Kusin P agerade tomte och gjorde det med bravur. E var inte rädd, bara lite avvaktande. Tomten kom till E med en liten grön, mjuk fåtölj (från gammelmormor), ett nattlinne (från Hylsa) och dockmöbler till sitt lilla dockskåp (från mormor och morfar). Som tack skakade E Tomtens hand - hon vågade inte ge honom en kram...

Sen hade vi julklappsutdelning och det var lite av en frossa. Men det är så underbart att se minen på dem man älskar när de öppnar klapparna man hittat på! Sen kan jag inte hymla med att jag älskar att få paket också... fast det får man ju knappt säga men så är det. Basta.

Juldagen var vi hemma hela dagen, annandagen likaså fast då kom mormor och morfar till oss på middag. Igår åkte jag till Örebro med E så hon fick träffa sin far och jag åt en lång underbar lunch med LiM som jag inte träffat på år och dar! Tack för träffen vännen, och grattis igen till ditt minsta mirakel!





Over and out - nu blir det ner till Pappa Wo och handla kinesmat. Namminam.

NU är det dags att uppdatera bloggen lite! Inte en dag för tidigt. Dock kan jag säga till mitt försvar att det ju är ganska korkat att via denna kanal berätta för hart när hela världen (nåja, nu ska vi kanske inte förhäva oss själva och mena på att miljoner läser min lilla blogg varje dag, men ändå...) att man ska resa 500 mil bort och vara borta i nästan tre veckor. Jag väntar alltid med att berätta sådant tills efteråt. För övrigt samma teknik jag utvecklat under nästan tre decennier vad gäller saker som t ex

¤ inbrott i kakburkar
¤ krossade fönsterrutor till följd av målvaktsträning (fast pappa var iofs i vardagsrummet skrämmande nära crime scene)
¤ uppäten glass/Ballerina/Weetabix vars förpackning ställts in i skåpet igen.

I alla fall, vi var på Gran Canaria i två underbara veckor. Vi var på västra sidan, i Puerto de Mogán. Helt fantastiskt. Här är några bilder som sammanfattar:

Hasta la vista, baby.

Den här länken fick jag av min bror i vintras.

http://www.freewebs.com/svedimf/



Utdrag:

Om SVEDiMF

Svenska delfin-i-människokropp-förbundet är ett ideellt förbund med bas i Sverige. Vi står för en fri och öppen syn gällande artbyte och ingående av artneutrala äktenskap.
Vi som är med i SVEDiMF är i huvudsak inriktade på ingående av artskap mellan människor och delfiner, men stödjer även andra artfränders kamp i deras strävanden efter lycka. Vi arbetar både på politisk och gräsrotsnivå. Våra medlemmar betecknar sig själva som DHB:are (Dolphins in a Human Body). På förekommen anledning skall påpekas att vi inte har någonting med South Park att göra, samt att vi inte har någonting emot homosexualitet eller könsneutrala äktenskap.

Känner du som vi, eller har frågor om vår verksamhet, kontakta oss genom att skicka e-post till [email protected]. Behöver du, som känner som vi, stöd eller prata av dig, kan du ringa vår jourtelefon på 076-2982071, dygnet runt. Risk finns att jouren ej kommer att besvara samtal från dolt nummer, på grund av att skämtsamtal inkommer. Det kan hända att samtalen bryts p.g.a. tekniska besvär; vid sådana tillfällen bör den som ringer veta att samtalet inte brutits på grund av något medvetet agerande från den anställda jourpersonalens sida. Läs svar på vanliga frågor innan du ringer eller skriver, så att vi slipper svara på samma frågor flera gånger. Faktafrågor bör inte ställas till jouren, då den är till för stödsamtal. Frågor om medlemsantal besvaras ej.

Vi för kampen både till land och havs. Är ni med oss?

Gå in på sidan och läs, det här är äckligt tragikomiskt.

Just det, man kan beställa pins. Ser ut så här:

Idag när P kom till jobbet upptäckte några av hans kollegor att det satt något litet föremål och liksom fladdrade lite under bilen hans. Raskt räknade de ut att det var en liten katt som hängde i sitt halsband där under. Någon frågade honom om han visste om att han kört på en katt och att den satt fast under bilen. P gick ut och konstaterade att det var en bit av en sopsäck som hakat i och smält fast i avgasröret på bilen. Han nådde den inte från där han stod på knä bredvid bilen, så han åkte ner på kommunförrådet och skickade upp bilen och fick så lös plastgojset. När han kom tillbaka på jobbet hade ryktet spridit sig och det hölls ett mindre krismöte och de flesta var tydligen vita eller gröna i ansiktet över det faktum att mannen de stirrade på så iskallt och kallblodigt kört på sin lilla kissimiss och att denna hängt kvar i bilen hela vägen från Hedeviken.
-Åkte du och tog bort det? frågade någon.
-Ja, svarade min gubbe.
-Nå, var det en katt eller? frågade en annan, varpå P svarade:
-Ja, det var det (stämning på jobbet: 0,2).
-Var det eran? löd nästa fråga och P genmälde:
-Nä, för vi har inget halsband på Mojsan.

Sen talade han givetvis om sanningen, att det var en plastsäck. Historien förtäljer inte huruvida alla hörde eller om herr Palmer för evigt kommer att benämnas som Kattmördaren af Hede.








Hahaha

Hunduppfädaren Niklas är här på besök! Han tog med sig sina tre plottar och sin lajka och kom hit i förrgår förmiddag. Skitkul att se alla hundarna leka med varandra. Jag misstänker starkt att Hylsa kände igen sin mamma - hon sprang fram och slickade henne i mungiporna och lade sig sen på golvet och började dra i Trix' stackars spenar... Trix tyckte inte att det var så himla trevligt och sent på kvällen var måttet rågat och hon gjorde en kraftig markering. Stackars lilla Hylsa blev så rädd att hon bara ylade och skräckkissade i soffan... Men vi tyckte det var bra - hon måste ju lära sig gränser. Lari var här en sväng också och hade med sig sin lilla Jojka (stavning?) och hon är så HIMLA söt! Så petite och söt!

Vi har upptäckt att Hylsa brås mycket på sin pappa - hon har hans snipiga ansikte och absolut hans sätt att krypa upp i knäet och riktigt gosa in sig. Axa, Hylsas lillasyster som bor med O och J (http://decemberflikka.blogg.se), är lite mer lik sin mamma med ett nättare, kortare, rundat huvud och mer feminin kropp på något sätt. Samt ett lite mer... hmm... hett temperament.

Hylsa har för övrigt utvecklats enormt bara de senaste två veckorna. Hon är väldigt hörsam, kommer oftast när man ropar, släpper saker hon varit och hämtat om man kommenderar Loss samt en massa annat. Valpflamset är borta och klantigheten med den. Hon kan slappna av på ett helt annat sätt. Och så är det oslagbart att hon piper när hon vill ut och skäller när hon vill in. Och peppar peppar så lämnar hon inte tomten så himla ofta, hon håller sig faktiskt i trädgården när hon är ute. För det mesta i alla fall. Nu är vi lite lur på om man inte skulle ta och importara en vuxen, injagad hund från Canada/USA. Framförallt är det ju en enorm fördel när vi ska jaga in Hylsa nästa björnsäsong, men så vore det mysigt med en storebror också =)  Framtiden får utvisa den saken.

Igår fick jag mycket gjort. Jag och P lämnade E hos tant E i Klövsjö för lek med A & A (häng med nu, hehe!) medan vi hämtade hö till Quartzo i samma by. Fick in 60 balar á 12 kg i mitt släp, djupt impad. Det var högubben också. Lossade det i stallet och for sedan hem för att städa ifall vi får jägarebesök i veckan. P tog med sig E till skogs för att släppa Hylsa och kolla av markerna lite.

Måste bara dela med mig lite av vad jag lyssnar på medan jag håller på här hemma; älskar konceptplattor i allmänhet och Maidens Seventh son of a seventh son samt WASPs Crimson Idol i synnerhet. Bättre platta än den sistnämnda har aldrig gjorts och kommer aldrig kunna göras.

Lyssna:

Hold on to my heart

The Idol

The Gypsy meets the boy

Om jag skulle vänta barn nu skulle jag




Nähä, inte den här gången heller... Fasen.

Vår lilla fyrbenta kamrat Hylsa är verkligen speciell. Har aldrig stött på en hund med så mycket personlighet faktiskt. Hennes absoluta favoritplats i hela huset är våra sittsäckar från Sit on it:

Kan se ut så här...




...eller så här...




...eller, ja, så här...


Den uppmärksamme ser vad E läser för tidning


Fast den bästa jag fångat hittills torde ändå vara den här. Ser ut som döda rådjur brukar kunna ligga. Alla som kört på ett vet vad jag menar.










/Vov vov.

Började på judo i tisdags. Hmm, få se... det var nåt mer som hände i tisdags... jo, just det. Jag slutade på judon.

Det är verkligen inget för mig! Kickboxningen i Uppsala var ju bland det roligaste jag någnsin tränat, och jag hade kanske hoppats på att det skulle vara lite snarlikt. Men icke. Det här gjorde vi på judon i tisdags:

1. Uppvärmning, med jogging, indianhopp, hopp åt sidan á la fotbollsträning, springa baklänges. Så långt allt OK.

2. Kullerbyttor. När hon sade att vi skulle göra kullerbyttor tänkte man liksom att, Jaja det blir bra. Men sen sa hon att man fick inte ha huvudet i mattan. Och då blev jag lite orolig, för om det här var FÖRSTA övningen, hur faan... jaja.

3. Baklängeskullerbyttor. INte huvvet i backen. Jag gjorde en men det knakade i nacken.

4. Sidokullerbyttor. OK, rulla runt. Som en liten hund. Det klarar jag, o-o-o-o-hepp.

Men. Och jag säger då det. Men.

5. Kullerbyttor framåt, fucking STÅENDE!


Jag gick och satte mig på mattan. Kalla mig feg, kalla mig fet och otränad, kalla mig smidig som ett kylskåp, men jag vågar fan inte, jag har ont i nacken och bröstryggen ändå. Jag är fan snart 28, det kan inte vara nyttigt att hålla på som ett lågstadiebarn på ecstasy i min ålder. Tack men nej tack. Söta I och J kom också med. Vi pratade om att börja sticka istället. Det kan varken hon eller jag och nu börjar det bli kallt om fossingarna. Det blir bra.




/Big, fat mo-ahahaha!

Helt otroligt vad som finns att tillgå på den svenska marknaden idag. Alldeles nyss, när jag jagade runt på nätet efter bästa priser på elstängsel till våra lindrigt sagt rymska hästar, hittade jag följande post hos ett företag med billigt stängsel:


Kamelgrimma

Justerbar runt nos och nacke. Extra rem runt kinden för att passa längre huvuden. Nylon. Färg: svart. Storlekar small, medium eller large. 230 kronor.


Jag skrattade. Länge. Av flera orsaker;
1. Finns det verkligen en marknad för detta i Sverige? Kamelgrimmor?
2. Skulle man i den händelse man behövde en grimma till sin svenska kamel betala 230 pix för den? Till häst kostar en likvärdig grimma runt femtiolappen.
3. Extra rem runt kinden för att passa längre huvuden. Ursäkta, men kommer de i olika längder? Långt, mycket långt och sjukligt långt huvud?
4. Vad gjorde man innan Internet kom? HUR i all världen fick man tag på en kamelgrimma för fina 230 bagis då?


Förvisso lärde jag mig en gång på TP att det land i världen som står för den största exporten av kameler överraskande nog är... ta-ta-ta-raa-ta-taaaaaa... Norge. Men ändå.






/Förbryllad.

Saknar Uppsala som faan egentligen! Det upptäckte jag ånyo när vi var där för E's operation i dagarna. Jag bodde ju där i flera år när jag pluggade på lärarprogramet på 1er Grand Cru Fluminstitution d'Upsala, ILU, a k a lärarutbildningen. Här är några bilder som lite grand sammanfattar en promenad genom mitt gamla liv;



Gröna Sköna bron vid VG, dignande av lila och vita penseéer och någon annan, hög lila blomma


Lika svårt att säga som Sex laxar i en laxask och Östkustskt. Las Maschas, Lasch Massas, Lasch Maschasch... masch... lars...  #!"#!


Kära gamla Norrlands nation. Här inne har jag varit på många sexor och tappat upp ett hundratal Stora Stark. Minst.


Huset i mitten av bilden är Västra Ågatan 22, min gamla hemadress och fortfarande Lillebrors residens.


En nattlig promenad genom Stadsparkens vackra grönskande bågar.











Sentimental? Skulle jag?!? Pah!

Var på Himmelriket idag och handlade en flaska Pjur och en ny polare, nämligen den här:



Den är av nåt specialglas (tänk om den splittras i miljoner bitar under 'pågående arbete'... aaaaaaah!) och med små lila pluttar av glas på utsidan. Har funderat på en glasstav ett tag och idag slog jag till. Tycker den är himla fin.







/E

Den har spridit sig som en löpeld, det vet jag, men här är den igen;


Sängen ska ut (kanske roligaste blocketannonsen ever)

Frun ska göra om i sovrummet IGEN eftersom sängramen inte passar in längre. Den är klädd i vitt tyg, kommer från Ikea och den samlar en massa damm och katthår efter våra två katter. (Jag påpekade detta vid inköp, men vad vet jag om inredning.) Efter en tvätt av tygeländet runt stommen så krympte det och man får ta i så man får skitsmak i munnen för att det ska passa. (Och det gör det ej ändå) Man kan stå ut med det tycker jag, men igen, vad vet jag?????? Nu ska eländet ut (sängramen alltså, inte frun) och jag kan tänka mig att skänka bort eländet (igen, sängramen inte frun) Det är bara ramen som ska ut, ej skjutbanorna (madrasserna).Allt tyg är nytvättat. Eller bytes mot något kul. (OBS Ingen fru. DET RÄCKER MED DEN JAG HAR)

Joorå. Druttade av hästen idag och höll på att slå ihjäl mig kändes det som... Hade haft ett helt perfekt träningspass och speciellt galopprogrammet satt som en smäck. Hade just avslutat en suverän 3-bågad serpentin med byten vid medellinjen och skulle bara göra det igen. Att man aldrig lär sig att skippa sista åket varje dag liksom! Quartzo var så nöjd och glad och lycklig över att få göra lite mer avancerade moves och det gör ju alltid honom laddad. Den samlade galoppen var suveränt tight men i sin iver hade han så otroligt luftiga språng att jag kom ur balans och åkte av. Dängde ner alla mina myskilon, och några till för den delen, rakt på vänster höft och revbenskorg och tappade luften helt. Skitläskigt! Har aldrig tappat andan förr men det var ju hemskt! Nu har jag snoront i höften och korsryggen och krökar Pronaxen och hoppas att jag ska vara hyfsat i fysisk form i övermorgon... Wish me luck.






/Cowboyen

Ursäkta att jag inte skrivit på ett tag! Just hemkommen igen efter mässan i Hede samt ett par underbara dagar och nätter på Lillbo, även kallat Mormors stuga. Det är, som namnet ju antyder, min mormor och morfars sommartorp där jag spenderade min barndoms somrar. Det är den mest fantastiska platsen i hela världen. Det finns ingen el och inget rinnande vatten. Maten förvaras i jordkällaren och lagas på gasol eller vedspis. Man går och lägger sig när det är för mörkt för att läsa och går upp när det är för ljust för att sova. Tvättar håret liggandes på mage på bryggan om det är för kallt för att bada. Å andra sidan är sjön så pass liten att den är tillräckligt varm från mitten av juni ungefär. Och ska vi vara ärliga, vad kan vara bättre än ett litet nakenbad sent om kvällen?


Med tillstånd från morfar kommer här några bilder:








En övre och en nedre hall delar av huset i två halvor. I vänstra halvan på nedre botten ligger köket . I högra halvan ligger kammaren. Båda har öppen spis, och de två skorstenarna värmer upp varsitt av de två sovrummen på övervåningen.



Öppen spis i sovrummet, HUR romantiskt som helst!









/Avstressad och utvilad